AAIC, London -17 ”Vascular factors in dementia and neurodegeneration 2017” – Rapport

Konferens i anslutning till Alzheimer Association International Conference,UCL, University College London, London

Idag talar man mer om den ökande åldrande befolkningen, och begreppet “äldreäldre”. På senare år har man noterat att saltintaget minskar, stroke minskar och död i stroke minskar. Man ser färre med Alzheimer’s demens och fler som räknas som ”mix” dvs med vaskulära faktorer i ökande grad tillsammans med Alzheimerfaktorn.

David Werring, klinisk neurolog från UCL, London föreläste om betydelsen av små perforerande  kärl (arterioler) och kapillärer. Störningar i dessa orsakar upp till 80% av de intracerebrala blödningarna. Han talade om den strategiska betydelsen av de perforerande kärlen i basala ganglierna och  vit substans för symptombilden. Han refererade även till ”tysta infarkter” som i realiteten inte är tysta. Dessa är 5 ggr vanligare än tydliga akuta strokes. Det finns tydliga samband mellan småkärlssjuka, stroke och demens rapporterade han.

Sarah Pendlebury, Oxford redovisade resultat från Oxford vasculary study. Risken för vaskulär demensutveckling varierar  från  7 till 40%. Det behövs mer populationsbaserad forskning för att ytterligare klargöra frekvensen menade hon. Nu tittar man i Oxford  särskilt på minor stroke och eftersom de flesta strokes (2/3) är lindriga. Yngre än 65 år har större risk för demensutveckling vid större infarkter. Hos äldre ökar både större och mindre infarkter risken.”Transcient cognition” dvs konfusionsepisoder eller tillfälligt försämrat minne ökar risken senare för demens.

Anders Wallin, Göteborg talade om neurokemiska markörer vid subkortikal småkärlssjukdom. I spinalvätska kan man se förhöjd albuminkvot som vid blodhjärnbarriärläckage, immunologiska förändringar, förhöjning av neurofilament light subunit som är en del av cytoskelettet i hjärnans djupa delar, normala Total-tau-nivåer som tyder på intakta kortikal axoner samt  viss beta-amyloidsänkning men inte som vid Alzheimer’s sjukdom.

Masafumi Ihara , Osaka, Japan förläste om mikrober och vaskulär sjukdom. Man börjar studera
”brain-gut-axis”, dvs hjärn-tarmaxeln vid småkärlssjuka, där man tex har tittat på förhållandet mellan munhålestreptococcer och microhjärnblödningar vid hypertoni.

David Attwell, UCL, London föreläste om pericyter, en cellpopulation som bla deltar i kapillärfunktionen, när kapillärerna drar ihop sig eller dilaterar. Drabbas dessa av syrebrist och dör klämmer de ihop kapillärerna som inte kan försörja hjärncellerna, som då dör. Pericyterna är den största cellpopulationen i hjärnan, och den näst största populationen i hjärtat. Bla har man säkerställt att pericyterna är involverade i diabetesretinopati.

Anil Tuladhar Nederländerna har studerat cerebral amyloid angiopati, CAA och vilka bansystem som störs lättast vid ”hack i ledningarna”. De långa associationsbanorna har stor betydelse. Man talar om ”rich clubs”: regioner med högt antal ”connections” som sedan i sin tur har kontakt med varandra. Ex på rich club connections är putamen och thalamus. Dessa är relaterade till global förmåga och processhastighet- fallerar systemet blir man trög och långsam. Vid CAA noteras en sänkt global hastighet. Posteriora-frontala banhastigheten sjunker. Boven i ledningsstörningarna är framför allt mängden perivaskulära lesioner.

Vladimir Hachinski, London, Canada sammanfattade utvecklingen inom den kognitiva forskningen och vilka utmaningar vi står inför. Han talade om vår högfunktionella cortex framförallt frontalt och parietalt, där den primitiva hjärnan inte riktigt hunnit med lika snabbt i utvecklingen. Detta har betydelse för cirkulationsförsörjningen vilka kärl som kan penetrera ända ner till vita substansen och vilka vägar de tar. ”Hjärnan har blivit så stor så fort”. Han betonade att nya forskningsmetoder och modeller behövs för att komma vidare i forskningen. Här behöver man tex koncentrera sig på de ” rena” fallen för att lära oss mer om Alzheimer’s sjukdom. Vi måste optimera oddsen för studier. Vi behöver få in mer kliniska studier, populationsbaserade och använda nya metoder och tekniska analyser.

Efter två fantastiska dagar kunde vi återvända hem med nya kunskaper och nya idéer och ser fram emot höstens arbete i den kliniska vardagen.

Vid pennan

Ann-Marie Liljeroth

Centrum för Kognitiv Medicin bjuder in till ett eftermiddagsseminarium

Välkommen på eftermiddagsseminarium hos Centrum för Kognitiv Medicin! Se schema och information om anmälan nedan!

Tid:
4e oktober 2017. 13.00 – 15.00

Schema:
13.00 – 13.10 Centrum för Kognitiv Medicin hälsar välkomna

13.10 – 13.50 Självupplevd kognitiv förändring hos patienter vid minnesmottagningar. Marie Eckerström, psykolog vid Minnesmottagningen i Mölndal

13.50 – 14.20 Fika

14.20 – 15.00 Kognitiv svikt efter intensivvård. Johan A. Malmgren, Specialistläkare inom Intensivvård, Anestesi & Traumatologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Plats:
Sal Tor Bjurström, A2054, Medicinaregatan 3B, Göteborg

Anmälan till Petronella Kettunen på petronella.kettunen@neuro.gu.se, senast den 2a oktober.

”Hur ska vi handlägga kognitiv svikt i Sverige 2018?” – 5e konferensen i Kognitiv Medicin 30/11 Stockholm

Den 30 november är det dags för SFKs 5e konferens som denna gång handlar om hur vi handlägger kognitiv svikt i allmänhet och misstänkt demens i synnerhet. Den vänder sig till alla som arbetar på specialistmottagningar runtom i Sverige med utredning av kognition och demens och syftar till diskutera hur vi gör idag runtom i Sverige och hur vi vill ha det framöver.

Ta chansen att träffa kollegor från runtom i Sverige som arbetar med denna typ av frågeställningar, diskutera praktiska frågor, delta i workshop och lyssna på en spännande inspirationsföreläsning!

Schema:

Tid Ämne Deltagare
09:00 – 09:30 Frukost, registrering mingel SFK
09:30 – 10:00 Introduktion av konferensen och dagen Anders Wallin, Beata Terzis, Ann-Marie Liljeroth, Jens Berggren, Bjarne Sundberg
10:00 – 11:00 Inspirationsföreläsning: Helhetssyn vid handläggning av personer med kognitiv nedsättning. Erfarenheter från Paris. Bénédicte Defontaines från The Alois Network, Paris
11:10 – 12:30 Hur jobbar vi runtom i landet idag? Presentation av dagsläget, workshop och diskussion. Workshop
12:30 – 13:30 Lunch
13:30 – 14:00 Hur påverkar de nya nationella riktlinjerna och den nya demensstrategin vårt sätt att arbeta? Socialstyrelsen genom

Stefan Brené

14:10 – 15:15 Viktiga frågeställningar vid handläggning av kognitiv svikt. Vad är kliniskt relevant? Workshop forts
15:15 – 15:45 Em Fika och mingel
15:45 – 17:00 Paneldiskussion och sammanfattning av workshop: Hur ska vi göra framöver? Anders Wallin, Beata Terzis, Ann-Marie Liljeroth, Jens Berggren, Bénédicte Defontaines

Plats: Svea Konferens & Matsal, Holländargatan 10, Stockholm Karta
För priser och anmälan klicka HÄR
OBS Platserna är begränsade!
Ladda ner Schema: Schema 5e konferensen
Ladda ner infoblad: Infoblad 5e konferensen

Kognitiv Medicin inom pediatriken!

I en debattartikel i Läkartidningen 2017;114:EMS3 debatterar

Christopher Gillberg genomförde förra året en mycket uppskattad föreläsning på den fjärde konferensen för kognitiv medicin och kognitiv pediatrik är bara ett av raden många områden där kognitiv medicin får en allt större betydelse!

Debattrtikeln från Elisabeth Fernell och Christopher Gillberg som handlar om ESSENCE-team går att läsa i sin helhet här.

 

Tack för 2016! Nu blickar vi framåt!

Stort tack till alla medlemmar och deltagare som under 2016 gjort att Svensk Förening för Kognitiv Medicin vuxit ännu mer!

Under 2016 höll vi den nionde nationella strategikursen i Stockholm och ämnet var ”Prevention, utredning och teambuilding för upptäckt av tidig kognitiv nedsättning” med bland annat Mia Kivipelto och Louise Nygård. Kursen var mycket uppskattad av de ca 50 deltagare som var på plats.

Mot slutet av året anordnades även den fjärde nationella konferensen i kognitiv medicin i Göteborg och temat denna gång var ADHD/autismtillstånd. Även denna konferens var välbesökt och bland annat Christopher Gillberg och Taina Lehtonen föreläste kring hur den kognitiva påverkan kan se ut vid dessa tillstånd.

Vi har även delat ut ett stipendium detta år och det gick till Charlotta Ryd som är Leg. Arbetsterapeut och kommer att bidra till färdigställandet av hennes projekt ”Dagliga aktiviteter i ett föränderligt tekniklandskap – erfarenheter och behov av stöd bland äldre personer med eller utan kognitiv funktionsnedsättning”. Vi säger stort grattis till Charlotta och önskar henne lycka till!

 2017 och framtiden!

När vi blickar framåt under 2017 så har vi ytterligare en spännande strategikurs i antågande. Den kommer att äga rum i Stockholm under första halvan av året och årets tema är ”Adekvat bemötande vid tidig kognitiv svikt” vilket är ett ständigt aktuellt ämne! Mer information kring den kommer inom kort.

Det kommer även att genomföras en 5e konferens i kognitiv medicin mot slutet av året och denna gången kommer fokus att ligga på utredning av kognitiv svikt och hur vi arbetar rent praktiskt ute i landet på våra specialistmottagningar. Det kommer att bli en dag för kunskapsutbyte och erfarenhetsutbyte och vi kan lova att det blir mycket nyttig information och inspiration för alla er som utreder kognitiv svikt i vardagen! Så höll ögonen öppna här så kommer mer information inom kort!

Mellan dessa konferenser pågår deltagande och föreläsningar kring kognitiv medicin med målet att sprida kunskapen ännu mer i vårt samhälle! Vill du vara med och påverka så tveka inte att bli medlem i föreningen. Gå in via menyn här uppe och anmäl dig!

 

SFK:s Stipendium 2016 tilldelas…

SFK:s stipendium för 2016 har i år tilldelats
Charlotta Ryd, Leg. Abetsterapeut/Doktorand,
Sektionen för arbetsterapi, NVS, Karolinska Institutet.

Stipendiet ges för projektet:

Dagliga aktiviteter i ett föränderligt tekniklandskap – erfarenheter och behov av stöd bland äldre personer med eller utan kognitiv funktionsnedsättning”

och är på 10 000kr

SFK säger stort GRATTIS till Charlotta Ryd!

 

 

 

 

 

 

 

Fjärde nationella konferensen i kognitiv medicin genomförd!

Konferensen ägde rum  24 nov. Temat var ADHD/autismtillstånd. Efter inledande översikter över kognitiv medicin (Anders Wallin), kognition och kognitiv neuroanatomi (Lars Nyberg) samt kognition och neuroplasticitet (Georg Kuhn) ställde Lars-Olof Wahlund frågan  hur man skall gå tillväga för att identifiera patienter med ADHD/autismtillstånd  inom vuxensjukvård särskilt på minnemottagningar. Christopher  Gillberg rapporterade initierat om hur ADHD/autismtillstånden  yttrar sig kognitivt, att psykisk samsjuklighet är vanlig och att det är samsjukligheten som leder till funktionsnedsättning. Inom vuxenpsykiatrin har 50% av patienterna tecken på nedsättningar av den aktuella typen men endast en bråkdel diagnostiseras.
christopher-2-1
På  minnesmottagningar i Japan uppvisar 30% av patienter tecken på ADHD/autismtillstånd. ”Det finns alltjämt en omfattande okunskap om denna vanliga sjukdomsgrupp,  som passar väl in i området kognitiv medicin” framhöll han. Taina Lehtonen betonade vikten av att fråga om skoltids- och andra uppväxtförhållanden vid utredning av kognitiv svikt på minnesmottagningar och inom vuxenpsykiatrin. ”För närvarande finns det inget bättre sätt att komma diagnoserna på spåren än genom den tidiga levandshistorian” tydliggjorde hon. Betydelsen av planeringsstöd och medicinering för vuxna med ADHD/autism betonade hon också.  Dagen avlutades med en livlig diskussion bland de 42 deltagarna från hela Sverige.

gruppbild-6

Nu är det snart dags för den fjärde nationella konferensen! Tema: ADHD/Autismspektrumtillstånd senare i livet

Nästa vecka är det dags för den fjärde nationella konferensen i kognitiv medicin!
Nedan kommer ett något uppdaterat program! Vi har ändrat ordning på ett par föreläsare samt en medlem i paneldiskussionen på slutet. Men i övrigt är det inga ändringar och vi ser alla fram emot en mycket spännande dag i Göteborg! Välkomna!

Plats: Wallenbergssalen, Göteborg
Tid: 24 november 2016,  10:00 – 16:00

Tid Ämne Föreläsare
10:00-10:30 Kognitiv medicin –- en ny infallsvinkel till sjukdom och funktionsnedsättning Anders Wallin
10:30-11:20 Kognition och kognitiv neuroanatomi Lars Nyberg
11:20-11:30 Kort paus
11:30-12.10 Neuroplasticity and cognition: from childhood to adulthood Georg Kuhn
12:10-12:20 Introduktion till eftermiddagens föredrag. Varför fokus på ADHD/autism hos vuxna?  Lars-Olof Wahlund
12:20-13:20  Lunch
13:20-14:10  ADHD/autism –  kognitiv bild  och behandling; unga  Christopher Gillberg
14:10-14:20  Kort paus
14:20-15:10  ADHD/autism –  kognitiv bild  och behandling; vuxna  Taina Lehtonen
15:10-15:30  Fika
15.30- 16:00  ADHD/autism hus vuxna – paneldiskussion Christopher Gillberg, Taina Lehtonen
Jens Berggren
Anders Wallin