Svensk Förening för Kognitiv Medicins tionde nationella konferens som genomfördes tillsammans med Svenskt Demenscentrum den 22e november 2022 lockade ca 450 virtuella deltagare. Efter inledande översikter om kognitiv medicin och grundläggande testmetodik gavs nyanserade presentationer av hur man skall använda och tolka resultaten av Mini-Mental State Examination (MMSE) och Montreal Cognitive Assessment (MoCA). Dessa följdes av praktiska genomgångar av Minnesscreening med 5×3, Kognitiva screeningbatteriet (KSB) och Rowland Universal Dementia Assessment Scale (RUDAS) för undersökning av utlandsfödda. En slutsats som kan dras efter mötet är att kvalificerad kognitiv screening inriktad på olika kognitiva funktioner vinner terräng och att behovet av kunskapsspridning inom området är stort.      

VI har glädjen att meddela att vi under oktober månad kunde certifiera ytterligare fyra läkare i kognitiv medicin, nämligen:

Erik Nilsson, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Katarina Nägga, Universitetssjukhuset i Linköping

Przemyslaw Sozanski, Kognitiv medicin, Ängelholm

Sebastian Palmqvist, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Grattis önskar vi i styrelsen!

Anmälan öppnar den 22a augusti här:

https://demenscentrum.se/kalender?event=6146  

Är du läkare och arbetar inom fältet kognitiv medicin? Glöm inte att du kan certifiera dig inom kognitiv medicin hos Svensk Förening för Kognitiv Medicin.

Läs mer om hur du ansöker här: https://kognitivmedicin.se/certifiering-i-kognitiv-medicin/

Den 22a november arrangerar vi ännu ett seminarium om screening av kognitiv nedsättning tillsammans med Svenskt Demenscentrum.

Seminariet sänds via webben och mer information finns här: https://demenscentrum.se/kognition_konferens22

Vi har under våren fått ett tillskott i styrelsen av psykolog Aron Sjöberg som kommer att delta i föreningens arbete som adjungerad styrelsemedlem. Aron har som SFK-medlem dessutom varit en flitig deltagare i tidigare konferenser och anlitad som föreläsare på en tidigare kurs i kognitiv medicin, och är därför väl insatt i föreningens arbete. Vi har bett Aron att presentera sig och de frågor som han vill driva som styrelsemedlem i Svensk Förening för Kognitiv Medicin framöver.

”Jag arbetar som klinisk neuropsykolog på Gotland (Sveriges minsta sjukvårdsregion). Jag har en delad tjänst där jag dels arbetar på en kognitiv mottagning (med utredning av personer med konstaterade eller misstänkta kognitiva sjukdomar som t.ex. Alzheimers sjukdom) och dels inom en rehabiliteringsmedicinsk verksamhet (med utredning och behandling av personer med olika typer av förvärvade hjärnskador och neurologiska sjukdomar). För båda dessa målgrupper är kognitiva bedömningar jätteviktigt, både när det gäller diagnostik och behandling.

Jag brinner för kognitiv medicin och tycker att psykologer ofta är en underutnyttjad profession inom detta område. Kognitiva sjukdomar är en av våra största välfärdsutmaningar och psykologer har en viktig roll både när det gäller bedömning och behandling av kognitiva funktionsnedsättningar utifrån professionens gedigna kunskap om psykologi, kognition och psykometri. Jag önskar att fler psykologer skulle se detta som viktiga arbetsuppgifter, även om man primärt inte ser sig som neuropsykolog!”

I samarbete mellan Svenskt Demenscentrum och Svensk Förening för Kognitiv Medicin ventilerades den 10e februari i år via zoom om det är dags att se över Mini Mental State Examination (MMSE) som screeningverktyg. Runt 200 kollegor från olika professioner från hela landet deltog. Det norska och danska perspektiven presterades också. Det korta svaret på frågan om MMSE behöver ses över blev ja, men det betyder inte att det är dags att pensionera MMSE eftersom instrumentet både är väletablerat och har kvalitetssäkrats i omarbetad form (MMSE-SR, efter norsk förebild). Därutöver har nya studier visat att MMSE-SR metoden är användbar i Alzheimerdiagnostiken på primärvårdsnivå.

Men eftersom vissa kognitiva domäner såsom snabbhet/uppmärksamhet och exekutiv funktion, som inte mäts särskilt väl med MMSE, är påverkade tidigt i förloppet, t.ex. vid cerebrovaskulär sjukdom, behöver instrumentet kompletteras med andra screeningmetoder, såsom Montreal Cognitive Assessment (MoCA) och Trail Making Test. Därutöver, eftersom vi numera identifierar kognitionsstörande sjukdom betydligt tidigare i förloppet än tidigare, behöver känsligare test av minne såsom ordliststest också övervägas.  

I Norge har man vidareutvecklat MMSE-NR till MMSE-NR3 som avsevärt skiljer sig från den ursprungliga varianten och MoCA håller på att införas. I Danmark har man fjärmat sig från MMSE genom att utarbeta en egen förenklad screeningmetod, Brief Assessment of Cognitive Impairment, BASIC, som ingriper både observations- och rapport-moment. I Sverige håller nu diskussionen att komma igång på allvar.

Utöver inspel om att ersätta det oprecisa demensbegreppet med kognitiva domäner presenterades digitala screeningmetoder och metoder för undersökning av personer med begränsade kunskaper i svenska språket.  I dessa avseende kan man vänta sig en intensifierad utveckling närmsta tiden. Socialstyrelsen följde med vaket intresse vad som framkom under mötet.

Uppföljningsmöte till hösten är under planering. På återhörande!

/Anders Wallin Svensk Förening för Kognitiv Medicin
/Wilhelmina Hoffman Svenskt Demenscentrum     

Allsidig information mår vi bra av 

I SVT-programmet Fråga doktorn 14 feb 2022 presenterade överläkare Moa Wibom och en patientföreträdare på ett varsamt sätt vad det innebär att leva med Alzheimers sjukdom och andra liknande kognitiva sjukdomar. De ofta långdragna förloppen från begynnande vävnadsförändringar utan symptom, följt av initialt förhållandevis lindriga besvär, som mycket väl kan innebära möjligheter till ett meningsfullt liv under många år, till mer uttalade svårigheter, redogjordes för på ett pedagogiskt vis. Att sjukdomarna inbegriper påverkan på olika processer för informationshantering såsom uppmärksamhet, planering, minne, språk, rumsuppfattning och social förståelse tydliggjordes också. De vittomspännande variationerna i hur information hanteras måste specifikt beaktas när sjukdomarna diagnostiseras och för att kunna leva ett gott vardagsliv.   

Professor Bengt Winblad delgav oss nyheten att läkemedlet Aducanumab har godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten för behandling av Alzheimers sjukdom. I de genomförda studierna påvisades att medlet minskade halten av amyloida plack, som många anser vara den essentiella faktorn bakom uppkomsten av Alzheimers sjukdom. Bengt Winblad menade att Aducanumab snart också kommer att vara tillgängligt hos oss i Europa. Det kan mycket väl bli på det sättet, men i nuläget hade det varit mer balanserat att tillägga att den europeiska läkemedelsmyndigheten valde att inte godkänna preparatet, eftersom studierna inte visat tydliga effekter på symtombilden. I det amerikansk beslutet fanns också krav på uppföljningsstudier av samma anledning. Att myndigheter i USA och Europa valde olika vägar betyder att läget är oklart.

Fråga doktorn når en stor publik och Alzheimers sjukdom är ett gissel som vi på olika vis försöker attackera. Bengt Winblad gör stora insatser för att det skall lyckas.  Men när det gäller nyheter om sjukdomsbromsande behandling är det viktig att hela bilden presenteras precis som när Moa Wibom redogör för hur sjukdomen yttrar sig. Om det inte blir som vi hoppas avseende nya behandlingskandidater, skapas lätt misströstan och fältet riskerar att få dåligt rykte.  

/Professor Anders Wallin

Här kan du se programmet: https://www.svtplay.se/video/34219042/fraga-doktorn/fraga-doktorn-sasong-29-avsnitt-5

Svensk Förening för Kognitiv Medicin välkomnar härmed alla medlemmar i föreningen till årsmötet den 10e februari klockan 17.30. Mötet kommer att ske digitalt på plattformen Zoom.

Dagordning för årsmötet

1)    Mötets öppnande
2)    Godkännande av dagordning
3)    Val av ordförande och vice ordförande för mötet
4)    Val av sekreterare för mötet
5)    Val av två justeringsmän tillika rösträknare
6)    Fråga om mötet varit behörigen utlyst
7)    Fastställande av röstlängd
8)    Styrelsens redovisningshandlingar (verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning)
9)    Revisorernas berättelse
10)  Fastställande av resultat- och balansräkningar
11)  Fråga om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna
12)  Val av ordförande och ledamöter till styrelsen
13)  Val av revisorer och revisorssuppleanter
14)  Val av valberedning
15)  Bestämmande av årsavgift
16)  Motioner till årsmötet
17)  Övriga frågor

Ni som vill delta skickar ett e-mail till info@kognitivmedicin.se så skickar vi ut möteslänk och inloggningsuppgifter till årsmötet.

Välkomna!

SFKs styrelse

Vi vänder oss till dig som är påhittig, arbetar i sjulvården och vill bidra till kunskapsutvecklingen inom kognitiv medicin. Du har möjlighet att söka Svensk Förening för Kognitiv Medicins (SFKs) stipendium för 2022. Vi vet att tidigare stipendier haft praktisk betydelse för många med idéer och lett till positiva förändringar för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Exempelvis användes ett av stipendierna till ett musikprojekt som i år presenterades på SFKs årliga nationella konferens. Skicka in din ansökan! Den kan vara början på något större även för din egen utveckling.

SFKs stipendium ges till personer eller grupper som är medlemmar i SFK och under 2022 vill vara med och utveckla och förbättra kognitionsmedicinsk inriktad vård. Stipendiet vänder sig till person eller grupper som kan bidra med idé, eller utveckla arbetsmodell för att nå uppsatt målsättningen. Det kan också röra sig om ekonomisk stöttning till t ex studiebesök eller seminarium för att stimulera personal till större delaktighet till olika projekt för att nå målet med en förbättrad kognitionsmedicinsk inriktad vård. Stipendiet kan sökas av medlemmar i SFK som erlagt sin medlemsavgift för 2022. 

Stipendiebeloppet är på 10 000 kr

Ansökningsdokument (högst tre sidor):

1. Kort beskrivning av bakgrund, syfte, metod, och projektets preliminära resultat

2. Beskrivning på vilket sätt projektet kommer att utveckla den kognitiva vården gärna med konkreta exempel.

3. Brev, artikel, eller annan referens från en utomstående (patient, anhörig, journalist eller annan) som styrker projektets giltighet.

4. Redovisning för projektet när det är färdigt i samband med SFKs årsmöte eller skriftligt på SFK hemsida.

Vid nomineringsförfarandet erfordras en halv A4 sida där det framgår vem eller vilken grupp eller enhet som nominering gäller samt en motivering.

Sista ansökningsdag 25e januari 2022

Skicka ansökan/nomineringen till bjarne.sundberg@kognitivmedicin.se

Vid frågor kontakta Bjarne Sundberg på 0708-89 32 76

Bedömningsgruppen består av SFK:s styrelse. Styrelsens beslut går inte att överklaga.

Välkommen med er ansökan eller nominering om ekonomiskt stöd!

SFKs styrelse