Svensk förening för kognitiv medicin (SFK), som i maj 2021 associerades till Svenska Läkaresällskapet, har som syfte att sprida kunskaper om hur kognitiva funktioner påverkas i samband med sjukdom. En rad ofta vanliga sjukdomar såsom medfödda, tidiga, neurodegenerativa, vaskulära, neurologiska, systemiska och psykiatriska sjukdomar i olika åldrar har kognitiv nedsättning som en viktig men inte alltid identifierad komponent. Adekvat metodik för mätning av kognitiva funktioner menar vi är av grundläggande betydelse för av screening, diagnostik, prevention och behandling av kognitionsstörande sjukdom.
Aducanumab är en monoklonal antikropp som minskar mängden amyloida plack som kännetecknar Alzheimers sjukdom. I mars 2019 fick fas 3-studierna avbrytas i förtid efter att analyser visat att läkemedlet inte hade någon bromsande effekt men senare utvidgade analyser visade att läkemedelskandidaten hade en sådan effekt. Nu i juni 2021 har FDA:s expertkommitté beslutat att godkänna Aducanumab samtidigt som det bestämdes att effekten måste utvärderas ytterligare.
Om medlet också registreras i Sverige hur skall vi då gå tillväga för att implementera behandlingen i sjukvården? (i) Är undersökning av kognitiva funktioner med hjälp av screeninginstrument den naturliga inledande åtgärden innan man tar ställning till fördjupad undersökning med hjärnavbildning, analyser av blod och spinalvätska och psykometri? Vilket kognitivt undersökningsinstrument skall i så fall väljas? Eller kan vi förvänta oss att blodundersökningar kommer att ersätta kognitiva tester som screeningmetod? (ii) Behövs instrument för utvärdering av effekten på kognitionen efter insatt behandling utöver biologiska bestämningsmetoder? Hur skall vi gå tillväga i det avseendet?
För ca 10 år sedan introducerades genom SFKs försorg en svensk variant av screeningsinstrumentet Mini-Mental State Examination Swedish Revised (MMSE-SR). Ett norskt initiativ utgjorde förebild för den svenska insatsen. En manual för hur undersökningen skall genomföras utformades också. MMSE-SR har fått stor spridning och bidragit till att undersökningen genomförs på likartade vis inom och mellan olika vårdenheter i landet. Frågan inställer sig nu om vi skall fortsätta på MMSE-SR linjen eller gå över till ett annat screeningförfarande för att möta de nya behoven. Norska kollegor håller på att fasa ut den norska varianten av MMSE till förmån för Montreal Cognitive Assessment, MoCA och i Danmark är man på väg att introducera ett förenklat screeningsinstrument, Brief ASsessment of Impaired Cognition, BASIC. Skall vi också byta fokus? Vilket eller vilka andra instrument skall vi i så fall satsa på? Eller kommer blodprover att minska behovet av kognitiv screening i primärvården? Vad anser ni?
Glad sommar!
Anders Wallin
info@kognitivmedicin.se