Välkomna till Svensk Förening för Kognitiv Medicins årsmöte för verksamhetsåret 2020

Svensk Förening för Kognitiv Medicin välkomnar härmed alla medlemmar i föreningen till årsmötet den 4e februari klockan 17.00. Mötet kommer att ske digitalt på plattformen Zoom.

Under årsmötet kommer även årets SFK-stipendiat Leg. Arbetsterapeut Sarah Wallcook att hålla ett kortare föredrag på engelska om sitt nuvarande forskningsprojekt. Sarah är doktorand vid Sektionen för arbetsterapi, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet.  Sarah Wallcooks avhandling fokuserar på äldre personer med neurokognitiv sjukdom och deras förutsättningar för användning av teknik i vardagen. Titeln på föredraget är ”Technological conformity and disruptions – Optimising the use and challenge of the everyday technology landscape among older adults’ with and without Major Neurocognitive Disorders”.

Dagordning för årsmötet

17.00 – 17.30 Föredrag av SFKs stipendiat 2020

Från 17.30:

1)    Mötets öppnande
2)    Godkännande av dagordning
3)    Val av ordförande och vice ordförande för mötet
4)    Val av sekreterare för mötet
5)    Val av två justeringsmän tillika rösträknare
6)    Fråga om mötet varit behörigen utlyst
7)    Fastställande av röstlängd
8)    Styrelsens redovisningshandlingar (verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning)
9)    Revisorernas berättelse
10)  Fastställande av resultat- och balansräkningar
11)  Fråga om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna
12)  Val av ordförande och ledamöter till styrelsen
13)  Val av revisorer och revisorssuppleanter
14)  Val av valberedning
15)  Bestämmande av årsavgift
16)  Motioner till årsmötet
17)  Övriga frågor

Ni som vill delta skickar ett email till info@kognitivmedicin.se så skickar vi ut länk och inloggningsuppgifter till årsmötet. 

Välkomna!

Välkomna på årsmöte den 4e februari 2021!

Svensk Förening för Kognitiv Medicin välkomnar härmed alla medlemmar i föreningen till årsmötet den 4e februari klockan 17.00. Mötet kommer att ske digitalt på plattformen Zoom. Fullständig dagordning kommer att presenteras inom kort. På mötet kommer 2020 års stipendiat att föreläsa. 

Ni som vill delta i mötet skickar ett email till info@kognitivmedicin.se så kommer inloggningsuppgifter till årsmötet.  

Välkomna!

Läs mer om kognitiv medicin

Julen är en bra tid för läsning. Vi i Svensk förening för Kognitiv Medicin skrev för två år sedan en artikel som presenterar ämnet kognitiv medicin, Cognitive medicine – a new approach in health care science. Ladda ner artikeln här och läs med en kopp glögg!

God Jul och Gott Nytt År önskar vi i SFKs styrelse!

Rapport från den 8:e nationella konferensen i Kognitiv Medicin

Mitt under coronapandemins andra våg gick Svensk Förenings för Kognitiv Medicins åttonde konferens av stapeln på temat Kognitiva (bi-) effekter av medicinsk behandling. På grund av omständigheterna skedde konferens helt online och vi hade ett stort antal deltagare detta år, totalt var det 150 personer som var anmälda, vilket är rekord, och troligtvis ett resultat av att konferensen detta år skedde helt digitalt och var kostnadsfri. När dagen inleddes var 90 personer med via Zoom. Deltagarantalet steg sedan något och under resten av dagen låg antalet deltagare på drygt hundra personer.

Vid introduktion av dagens konferens hälsade Anders Wallin från styrelsen välkomna och Petronella Kettunen berättade om praktiska detaljer som är viktiga att tänka på vid en digital konferens och gav en överblick över dagens konferens. Anders introducerade sen ämnet Kognitiv Medicin och föreningens arbete kring detta. Anders påtalade utmaningen i att definiera ämnet kognitiv medicin och vad kognition är samt hur det är kopplat till en mängd olika sjukdomar. Publiken var redan under introduktion aktiv i chatten med frågor. Moderator under dagen var Per Johansson från Enheten för Kognitiv medicin, Ängelholms sjukhus.

 

Moderator Per Johansson, Ängelholm, i aktion

Första presentationen gavs av professor Elias Eriksson från Göteborgs universitet. Temat för denna presentation var psykofarmaka och kognitiv funktion och hur signalämnen påverkar kognitiv funktion. ”Hur kan vi kartlägga inflytandet av ett visst signalämne på en viss funktion?” var en av frågorna som togs upp.  Mycket är fortfarande okänt men studier pågår och lyssnarna fick en överblick över vilken typ av studier som gjorts och görs inom området. Många av de intressanta upptäckter som gjorts inom området har sitt ursprung i slumpmässiga och ofta överraskande kliniska effekter av läkemedel som testats inom psykiatrin. Så var tex fallet när SSRI läkemedel utvecklades.

Andra presentationen hölls av Maurits Johansson som är doktorand och ST-läkare i Psykiatri på Helsingborgs Lasarett. Temat för Maurits presentation var mediciners effekter i form av apati och depression i relation till kognitiv sjukdom. Apati och depression är vanligt vid MCI och kognitiv sjukdom och leder till flera negativa konsekvenser för patienterna, tex sämre livskvalitet och försämrad kognition. Apati och depression överlappar ofta i symtom men är också skilda fenomen. Symtomen vid apati och depression överlappar också med symtomen vid kognitiv sjukdom och har ofta sin orsak i den kognitiva sjukdomen vilket gör differentialdiagnosticering komplicerat. Adekvat behandling av apati och depression vid kognitiv sjukdom kan förbättra patienternas utsikter vad gäller bl a ADL-förmåga, livskvalitet och anhörigbörda. Ett varningens finger höjs för användning av SSRI-preparat hos personer med kognitiv sjukdom höjs även om det vetenskapliga underlaget är begränsat. SSRI kan leda till apati och uppföljning är därmed mycket viktigt.

ST-läkare och doktorand Maurits Johansson från Helsingborg föreläste om apati

Den tredje presentation hölls Mia von Euler som är professor i medicinsk vetenskap med inriktning mot neurologi vid Örebro Universitet. Temat för Mias presentation var epilepsibehandlingens effekter på kognition. Kognitiv påverkan är en vanlig följd av epilepsi men även antiepileptika kan leda till nedsatt kognitiv funktion så vad som orsakar nedsättningen kan vara svårt att avgöra. Många upplever subjektiva kognitiva besvär vid antiepileptisk behandling. En studie har visat att man både objektivt och subjektivt kan påvisa en kognitiv påverkan vid antiepileptisk behandling särskilt för vissa typer av läkemedel, bl.a. det mest effektiva läkemedlet vid epilepsibehandling. Det är viktigt att följa den kognitiva förmågan vid antiepileptisk behandling är ett av de avslutande budskapen i Mias föreläsning.

Professor Mia von Euler föreläste om kognition och epilepsibehandling från Örebro

Vid diskussionsstunden före lunch hölls livliga diskussioner kring förmiddagens ämnen.

Efter lunch var det dags för Tanja Rube, apotekare från enheten för kognitiv medicin i Ängelholm, att prata om potentiella kognitiva effekter av antikolinerga läkemedel. Tanja inledde med att berätta om sin roll som apotekare på enheten för kognitiv medicin som innebär att hon noga går igenom patienternas läkemedel och bland annat tittar på interaktioner. Vissa läkemedel är viktiga att vara försiktig med hos personer med kognitiv sjukdom. Det gäller särskilt läkemedel med antikolinerga effekter som återfinns inom många olika läkemedelsgrupper. Exempel på sådana läkemedel är tex antihistaminer, medel mot inkontinens och tricykliska antidepressiva läkemedel. Läkemedlens grad av antikolinerg effekt är varierade och man bör ta hänsyn till den sammantagna antikolinerga effekten snarare än användningen av enstaka substansers antikolinerga effekt. Skalor för att skatta en patients totala anitkolinerga belastning har tagits fram och Tanja poängterar att detta bör vara ett givet inslag i en kognitiv utredning.

Nästa föreläsare var Robert Sigström från Institutionen för neurovetenskap och fysiologi på Göteborgs universitet. Robert pratade om kognitiva effekter av ECT behandling. ECT behandling är kontroversiell bland annat på grund av att den har kognitiva biverkningar. Det är omdebatterat huruvida ECT ger kvarstående minnesproblem eller förlust av minnen långt tillbaka i tiden. En meta-analys har visat att det inte går att visa på försämrad kognition på lång sikt mätt med psykometriska tester men vissa patienter upplever själva en minnesstörning lång tid efter ECT.  Den svenska PREFECT-studien (Predictors for ECT), genomförd 2014 – 2017, syftar till att få bättre förståelse för behandlingssvar och biverkningar av ECT-behandling. I denna har förändring av subjektivt minne före, under och efter ECT undersökts. Deltagarna fick även skatta i vilken grad de upplevde att minnet påverkats på en likertskala. Lägre ålder, kortare uppföljningstid och negativa förväntningar på minnespåverkan hade samband med försämrat självskattat minne. Lägre ålder, mer negativa förväntningar på minnespåverkan och mer självskattade minnesproblem före ECT hade samband med en mer negativ utvärdering av ECT:s effekter på minnet. På frågan om sin egen inställning till ECT behandling svarade Robert att han metoden skall väljas efter noggrann indikationsställning. 

Även behandling av cancer så som strålbehandling och cytostatika kan ha effekter på kognitiv funktion. Om detta pratade Erik Fernström från avdelning för Onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset under eftermiddagen. Subjektiva upplevelser av kognitiva problem är vanligt förekommande efter cytostatikabehandling och annan farmakologisk behandling mot cancer. I motsats till cytostatikabehandling är strålbehandling mot cancersjukdomar en lokal behandling som ges mot ett specifikt målområde i kroppen. Långtidsöverlevnaden efter behandling av primära tumörer i huvud och hjärna, så väl som efter behandling av hjärnmetastaser, blir ständigt bättre. Detta gäller inte minst behandling av hjärntumörer hos barn. Mot bakgrund av detta har kognitiva bieffekter av strålbehandling mot hjärnan blivit ett aktivt forskningsfält. En lovande inriktning är protonbehandling som i jämförelse med elektromagnetisk behandling begränsar skadeeffekterna på normal hjärnvävnad. Den behandlingsformen ges i Uppsala för patienter från alla sjukvårdsregioner i landet.

Dagen avslutades med att Moa Wibom, Enheten för Kognitiv medicin, Ängelholms sjukhus gav oss en fördjupning i icke farmakologiska behandlingar vid SCI och MCI. Utvecklingen inom diagnostik gör att vi idag har allt fler personer som lever med subjektiva (SCI) eller lindriga objektiva kognitiva symtom (MCI), frustrerade av den starkt begränsade behandlingsarsenalen. Inom cancervården har man länge arbetat med patientens upplevelse som en del av läkandeprocessen. Ett gott bemötande och tydlig, tillgänglig information vid rätt tidpunkt har till och med betraktats som en del av behandlingen. Hur kan vi som arbetar med sjukdomar som ännu inte är botbara men icke desto mindre dödliga lära oss av erfarenheterna från andra medicinska områden? Moa gav värdefulla tips på enkla icke vetenskapligt utvärderade men välbeprövade praktiska sätt att stötta en patients läkandeprocess.

 

Enhetschef Moa Wibom arbetar för att sprida termen kognitiv sjukdom

Per Johansson och Moa Wibom höll i den avslutande diskussionen.

Styrelsen vill rikta ett stort tack till alla deltagare, arrangörer och presentatörer under den åttonde konferensen. Det var en, till formen, annorlunda konferens men detta hindrade att vi kunde tillgodogöra oss de givande och aktuella föreläsningarna. Deltagarna var också aktiva i chatten med både kommentarer och frågor vilket gav spännande diskussioner. Den digitala formen fungerade på det stora hela mycket bra och endast enstaka mindre tekniska problem uppstod. Det enda vi saknade var kanske snacket över fikat och lunchen. Nästa år ser vi fram emot den nionde konferens med temat Att leva med kognitiv funktionsnedsättning. Vi kommer då att fokusera på de utmaningar som både personer som upplever nedsatt kognitiv funktion men inte diagnosticerats och de som diagnosticerats med någon typ av kognitiv nedsättning. Vi planerar att ta ett brett grepp på denna fråga och ta upp kognitiva nedsättningar som kan uppstå vid en variation av olika tillstånd tex Covid 19, utmattning/stress och olika neurodegenerativa sjukdomar.

/Lotta Ryd

Psykolog Jacob Stålhammar presenterar en aktuell forskningsstudie om språkeffekter vid kognitiv testning

Överpsykolog Jacob Stålhammar som arbetar vid Minnesmottagningen i Mölndal presenterar i sin video en aktuell forskningsstudie om hur man presterar på svenska neuropsykologiska test när svenska inte är ens modersmål. 

Videon nås i länken nedan:

PRESENTATION_JACOB_S_WEB_HD

Studien är publicerad här:

https://academic.oup.com/acn/advance-article/doi/10.1093/arclin/acaa043/5877147

 

Referens:

Stålhammar J, Hellström P, Eckerström C, Wallin A. Neuropsychological Test Performance Among Native and Non-Native Swedes: Second Language Effects. Arch Clin Neuropsychol. 2020 Jul 28:acaa043. doi: 10.1093/arclin/acaa043.

 

Förlängd ansökningstid för SFKs stipendium!

SFKs stipendium ges till personer eller grupper som är medlemmar i SFK och under 2021 vill vara med och utveckla och förbättra kognitionsmedicinsk inriktad vård.

Stipendiebeloppet är på 10 000 kr

Stipendiet vänder sig till person eller grupper som kan bidra med idé, eller utveckla arbetsmodell för att nå uppsatt målsättningen. Det kan också röra sig om ekonomisk stöttning till t ex studiebesök eller seminarium för att stimulera personal till större delaktighet till olika projekt för att nå målet med en förbättrad kognitionsmedicinsk inriktad vård.

Sista ansökningsdag 11 december 2020

Stipendiet kan sökas av medlemmar i SFK som erlagt sin medlemsavgift för 2020.  OBS, ansökan kan enbart ske via e-post till SFK.  se nedan. Ansökan eller nomineringen skall vara SFK tillhanda senast den 15 november 2020. Juryn består av SFK:s styrelse. Styrelsens beslut går inte att överklaga. Utdelning av stipendiet sker i samband med SFK:s årsmöte. Tid och plats meddelas senare.

Kriterier

Ansökan (högst tre sidor):
1. Kort beskrivning av bakgrund, syfte, metod, och projektets preliminära resultat 
2. Beskrivning på vilket sätt projektet kommer att utveckla den kognitiva vården gärna med konkreta exempel.
3. Brev, artikel, eller annan referens från en utomstående (patient, anhörig, journalist eller annan) som styrker projektets giltighet.
4. Redovisning för projektet när det är färdigt i samband med SFKs årsmöte eller skriftligt på SFK hemsida.

Vid nomineringsförfarandet erfordras en halv A4 sida där det framgår vem eller vilken grupp eller enhet som nominering gäller samt en motivering.

Välkommen med er ansökan eller nominering om ekonomiskt stöd.

Ansök/Nominera till bjarne.sundberg@kognitivmedicin.se

Vid frågor kontakta Bjarne Sundberg på 0708-89 32 76

 

Följ oss också gärna på Facebook

Konferensen ”Kognitiva (bi-) effekter av medicinsk behandling” kommer att ske digitalt

Vår nästa konferens, Kognitiva (bi-) effekter av medicinsk behandling, som sker den 4e december, kommer att hållas helt digitalt och det kommer inte att vara möjligt att delta på plats i Göteborg denna gång. Aktuellt schema finns nedan och anmälan sker fram till den 25e november via följande länk: https://tinyurl.com/yyutztvu

Ladda ner schema och sammanfattningar av föreläsningarna: Program för 8 Nat Konf Kog Med 4 dec 2020

 Tid

 Programpunkter och innehåll 

10:00-10:20

Introduktion om kognitiv medicin och dagens program

Anders Wallin, Petronella Kettunen; Per Johansson (gästmoderator)

10:20-11:00

Signalämnen, farmaka och kognitiv funktion

Elias Eriksson, Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi, Göteborgs universitet 

11:05-11:40

Apati och dess relation till depression

Maurits Johansson, Enheten för kognitiv medicin, Ängelholms sjukhus

11:45-12:15

Epilepsibehandlingens effekter

Mia von Euler, Institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet

12:15-12:30

Diskussion

Per M Johansson, Enheten för kognitiv medicin, Ängelholms sjukhus

12:30-13:30

Lunchpaus

13:40-14:20

Om antikolinerg belastning – läkemedels potentiella negativa inverkan på kognition

Tanja Rube och Per Johansson, Enheten för kognitiv medicin, Ängelholms sjukhus

14:25-15:00

Kognitiva effekter av elbehandling

Robert Sigström, Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi, Göteborgs universitet

15:00-15:30

Paus

15:30-16:00

Kognitiva effekter av strålbehandling och cytostatikabehandling mot cancer

Erik Fernström, Avdelningen för Onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

16:05-16:30

Behandlande kommunikation

Moa Wibom, Enheten för kognitiv medicin, Ängelholms sjukhus

16:30-16:45

Sammanfattning, diskussion
Per Johansson, Moa Wibom

Kognitiv medicin på …

Insikt psykiatri i regi av Lundbeck handlade i år om kognition och återhämtning. Kunskapsläget belystes. Vad vet vi idag och vad saknar vi kunskaper om? Plats: Oscarsteatern, Stockholm. Tid: 21 oktober 2020.

Inledningsvis redogjorde Anders Tingström för intressanta djurexperimentella studier för att återuppväcka den unga hjärnans plasticitetpotential och för signalvägar som antidepressiva läkemedel kan använda i plasticitetbefrämjande syfte, t.ex. via brain-derived neurotrophic factor.

Catherine Harmer gav oss insikter i negativt färgade informationshantering i tidiga faser av depression och Åsa Hammar uppmärksammade arbetshindrande kognitiva restsymtom sent i depressionsförloppet.

I gränslandet mellan depression och kognitiv svikt gav undertecknad en översikt över det multidimensionella apatibegreppet som enligt de senaste vetenskapliga rapporterna består av ökad känslighet (emotionell komponent), nedsatt planeringsfunktion (kognitiv komponent) och nedsättning av målinriktade handlingar (beteendemässig komponent/kognitiv exekutiv komponent) Det gäller att tydliggöra vilken eller vilka komponenter man syftar på när man arbetar med begreppet. Det framgick också apati inte är liktydigt med depression och att syndromet är vanligt vid neurodegenerativa och vaskulära sjukdomar.

Lars Rönnbäck redogjorde därefter för hjärntrötthet efter stroke och trauma. Termen, menar han, är missvisande eftersom det inte rör sig om trötthet som man inte kan sova sig fri från. Istället är det mental långsamhet, koncentrationssvårigheter och exekutiv funktionsnedsättning som är karaktäristiskt. Fenomenet kan uppfattas som en apatiekvivalent.  Birgitta Johansson presenterade hur man går tillväga för att undersöka patienter med ”mental trötthet”. Olika instrument som är användbara nämndes. Mer information om instrumenten finns på www.brainfatigue.se. Nedsatt arbetsminne har koppling till exekutiv funktionsnedsättning och uppfattas ibland som en variant exekutiv dysfunktion.

Torkel Klingberg vägledde oss genom arbetsminnet kunskapshistoria där forskarna Karl Pribham och Patricia Goldman-Rakic haft avgörande betydelse. Torkel Klingberg presenterade också en träningsmetod för arbetsminnet som han har utvecklat.

Det känns glädjande och betydelsefullt att kognitiv medicin tar plats på scenen! 

 

/Anders Wallin, ordförande i Svensk Förening för Kognitiv Medicin

Schema och sammanfattningar till konferensen ”Kognitiva (bi-) effekter av medicinsk behandling”

Här är schemat för konferensen ”Kognitiva (bi-) effekter av medicinsk behandling” den 4e december 2020. Delta på plats i Göteborg eller via webben.

Anmäl dig här senast den 25e november: https://tinyurl.com/yyutztvu

Ladda ner programmet och sammanfattningar av föreläsningarna här: Program för 8e Nat Konf Kog Med 4 dec 2020

Anmälan till den 8e konferensen i kognitiv medicin

Välkomna till den 8e konferensen i kognitiv medicin arrangerat av Svensk Förening för Kognitiv Medicin den 4 december 2020. Det går att delta i mötet på plats på Medicinaregatan i Göteborg, eller via webben. Mötet är kostnadsfritt att delta i.

Anmäl er till mötet i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLScXtShLEqPmmuCpCYHHRTrZigKoeJqtIwqvSRcUkev3zp4_rA/viewform?usp=sf_link

Schema för konferensen: http://kognitivmedicin.se/nu-presenterar-vi-det-preliminara-schemat-for-den-8e-konferensen-i-kognitiv-medicin/

Sista anmälningsdag är den 25e november