Insikt psykiatri i regi av Lundbeck handlade i år om kognition och återhämtning. Kunskapsläget belystes. Vad vet vi idag och vad saknar vi kunskaper om? Plats: Oscarsteatern, Stockholm. Tid: 21 oktober 2020.

Inledningsvis redogjorde Anders Tingström för intressanta djurexperimentella studier för att återuppväcka den unga hjärnans plasticitetpotential och för signalvägar som antidepressiva läkemedel kan använda i plasticitetbefrämjande syfte, t.ex. via brain-derived neurotrophic factor.

Catherine Harmer gav oss insikter i negativt färgade informationshantering i tidiga faser av depression och Åsa Hammar uppmärksammade arbetshindrande kognitiva restsymtom sent i depressionsförloppet.

I gränslandet mellan depression och kognitiv svikt gav undertecknad en översikt över det multidimensionella apatibegreppet som enligt de senaste vetenskapliga rapporterna består av ökad känslighet (emotionell komponent), nedsatt planeringsfunktion (kognitiv komponent) och nedsättning av målinriktade handlingar (beteendemässig komponent/kognitiv exekutiv komponent) Det gäller att tydliggöra vilken eller vilka komponenter man syftar på när man arbetar med begreppet. Det framgick också apati inte är liktydigt med depression och att syndromet är vanligt vid neurodegenerativa och vaskulära sjukdomar.

Lars Rönnbäck redogjorde därefter för hjärntrötthet efter stroke och trauma. Termen, menar han, är missvisande eftersom det inte rör sig om trötthet som man inte kan sova sig fri från. Istället är det mental långsamhet, koncentrationssvårigheter och exekutiv funktionsnedsättning som är karaktäristiskt. Fenomenet kan uppfattas som en apatiekvivalent.  Birgitta Johansson presenterade hur man går tillväga för att undersöka patienter med ”mental trötthet”. Olika instrument som är användbara nämndes. Mer information om instrumenten finns på www.brainfatigue.se. Nedsatt arbetsminne har koppling till exekutiv funktionsnedsättning och uppfattas ibland som en variant exekutiv dysfunktion.

Torkel Klingberg vägledde oss genom arbetsminnet kunskapshistoria där forskarna Karl Pribham och Patricia Goldman-Rakic haft avgörande betydelse. Torkel Klingberg presenterade också en träningsmetod för arbetsminnet som han har utvecklat.

Det känns glädjande och betydelsefullt att kognitiv medicin tar plats på scenen! 

/Anders Wallin, ordförande i Svensk Förening för Kognitiv Medicin