Välkomna till Svensk Förening för Kognitiv Medicins årsmöte och 20-års-jubileum!

Vi möts i Grillska Huset vid Stortorget 3, 111 29 Stockholm den 7e februari 2020 kl 17:30 – 20:00.

 

A. Dagordning för Årsmötet

1) Mötets öppnande

2) Godkännande av dagordning

3) Val av ordförande och vice ordförande för mötet

4) Val av sekreterare för mötet

5) Val av två justeringsmän tillika rösträknare

6) Fråga om mötet varit behörigen utlyst

7) Fastställande av röstlängd

8) Styrelsens redovisningshandlingar (verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning)

9) Revisorernas berättelse

10) Fastställande av resultat- och balansräkningar

11) Fråga om ansvarsfrihet för styrelse- ledamöterna

12) Val av ordförande och ledamöter till styrelsen

13) Val av revisorer och revisorssuppleanter

14) Val av valberedning

15) Bestämmande av årsavgift

16) Motioner till årsmötet

17) Övriga frågor

 

B. SFK 20 år – vi blickar tillbaka och ser framåt – Diskussion

 

Många erfarenheter av kognitiva bedömningar presenterades på konferensen i Stockholm

Den 22a november arrangerades den 7e konferensen i kognitiv medicin, på temat ” Att utreda kognitiva sjukdomar effektivt och med kvalité”. Över 60 deltagare från hela Sverige samlades i Skandiasalen i gamla Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Konferensen startade med ett välkomnande från SFKs ordföranden Anders Wallin och Beata Terzis. Jens Berggren informerade sedan om upplägget för dagen, som bestod av en förmiddag med föreläsningar och en workshop efter lunch.

Ordförande Anders Wallin presenterar ämnet kognitiv medicin.
Vice ordförande Beata Terzis berättar om Svensk Förening för Kognitiv Medicins 20-åriga historia.
Jens Berggren informerar kursdeltagarna om dagens upplägg.

Den första föreläsaren, Marie Rydén, specialistläkare i geriatrik vid den Kognitiva mottagningen vid Karolinska sjukhuset i Solna. Maries föreläsning handlade om den Kognitiva mottagningen som sedan 1,5 år tillbaka arbetar med snabbspår. Idag tar utredningen 5 dagar jämfört med 3 månader. Hon sammanfattade vad har visat sig vara lyckat och vad som varit mindre lyckat när man satte upp verksamheten. Leg arbetsterapeut Charlotta Ryd kompletterade med information om arbetet kring ADL-bedömningar.

Marie Rydén med sitt team vid Kognitiva mottagningen i Solna.
Charlotta Ryd berättar om sitt arbete som arbetsterapeut vid den Kognitiva mottagningen.

Leg Psykolog Urban Ekman vid Karolinska Institutet presenterade sedan hur man arbetar i MemClinstudien där man samlar data från minnesmottagningarna i Stockholm. Nästa föredrag handlade om kvalitetsregistret Svenska Demensregistret (SveDem) som sedan 2007 har samlat ihop data från över 90.000 personer i Sverige. Ann-Katrin Edlund, Landskoordinator och Maria Eriksdotter, Registerhållare presenterade de detaljrika data som detta register förvaltar.

Urban Ekman berättar om datat i MemClinstudien
Ann-Katrin Edlund och Maria Eriksdotter vid Svenska Demensregistret.
Bra kommentarer från kursdeltagarna under föredragen
Diskussioner i bänkraderna.

Efter en uppfriskande promenad till Elite Hotel där det serverades lunch på älgfärsbiff samlades deltagarna i grupper för att diskutera och dela med sig av sina erfarenheter kring kognitiva bedömningar. Diskussionerna tog fart och många tankar utbyttes i diskussionsgrupperna. Dagen slutade med en sammanfattning innan det var dags att ta sig ut i novembermörkret. (Stort tack till fotograf Bjarne Sundberg, SFK)

Diskussionsgrupp vid workshopen.
Ett bra tillfälle för utbyte av erfarenheter från den egna mottagningen.

Här kan ni ta del av presentationerna under dagen:

Anders Wallin, kognitiv medicin 

Marie Rydén och Charlotta Ryd, Kognitiva mottagningen i Solna 

Urban Ekman, MemClinstudien 

Ann-Katrin Edlund och Maria Eriksdotter, SweDem 

 

Firande av tioårsjubileum hos Enheten för Kognitiv medicin i Ängelholm

För 10 år sedan startades Enheten för Kognitiv medicin i Ängelholm. Per Johansson, grundare och numera sektionsöverläkare på mottagningen stod tillsammans med enhetschef och Silvialäkare Moa Wibom som värdar för det jubileumsfirande som gick av stapeln den 6:e september. Kognitiv medicin med fokus på kognitiva sjukdomar belystes ur olika perspektiv.

Under förmiddagen fick inbjudna gäster ta del av ett föreläsningsprogram där sjukdomsdrabbades egna berättelser varvades med de senaste forskningsfynden på området. Sofia Peterson berättade sin historia om hur det är att vara ung och drabbad av Alzheimers sjukdom. Eva Ottosson delade sina erfarenheter från när maken Micke insjuknade i Alzheimers sjukdom vid 39 års ålder. Åhörarna fick också lyssna till professor Oskar Hansson om aktuell forskning med fokus på Alzheimers sjukdom samt professor Elisabet Englunds historiska och framåtblickande exposé över de kognitiva sjukdomarna ur ett neuropatologiskt perspektiv. Det drygt 100-talet inbjudna gästerna kom från hela landet och utgjordes av allt från sjukvårdspersonal, kommunanställda, forskare, intresseorganisationer till förtroendevalda. 

Eftermiddagen var öppen för allmänheten och många patienter och anhöriga tog tillfället i akt att lyssna till kortföreläsningar, ta del av posters kring aktuell forskning och information om verksamheten. Ett populärt inslag var också Fråga doktorn-bås där mottagningens läkare svarade på frågor om kognitiv svikt. 

Per Johansson
Eva Ottosson
Sofia Peterson
Moa Wibom
Oskar Hansson
Elisabet Englund

Inbjudan till att ansöka om stipendium eller nominera mottagare av Svensk Förening för Kognitiv Medicins stipendium 2019

Ansök nu om SFK stipendium om 10 000 kr

Svensk Förening för Kognitiv medicin delar årligen ut ett stipendium på 10 000 kr till person eller grupp som utvecklar eller bidrar med idéer, arbetsmodeller eller på annat sätt förbättrat den kognitionsmedicinskt inriktade vården i Sverige. Nytt för i år är också att det finns möjlighet att nominera person eller grupp som man tycker har gjort en stor insats inom området.

 

Sista ansökningsdag 1 november 2019

Stipendiet kan sökas av medlemmar i SFK som erlagt sin medlemsavgift för 2019.  OBS, ansökan kan enbart ske via e-post till SFK, se nedan. Ansökan eller nomineringen skall vara SFK tillhanda senast den 11 november 2019. Juryn består av SFK:s styrelse. Pris Styrelsens beslut går inte att överklaga. Utdelning av stipendiet sker i samband med årsmötet. Tid och plats meddelas senare.

Kriterier

Ansökan (högst tre sidor):
1. Kort beskrivning av bakgrund, syfte, metod, och projektets preliminära resultat 
2. Beskrivning på vilket sätt projektet kommer att utveckla den kognitiva vården gärna med konkreta exempel.
3. Brev, artikel, eller annan referens från en utomstående (patient, anhörig, journalist eller annan) som styrker projektets giltighet.
4. Redovisning för projektet när det är färdigt i samband med SFK årsmöte eller skriftligt på SFK hemsida.

Vid nomineringsförfarandet erfordras en halv A4 sida där det framgår vem eller vilken grupp eller enhet som nominering gäller samt en motivering.

Välkommen med ansökan eller nominering.

Ansök/Nominera till bjarne.sundberg@kognitivmedicin.se

Vid frågor kontakta Bjarne Sundberg på 0708-89 32 76

Välkommen till den 7e nationella konferensen arrangerad av Svensk Förening för Kognitiv Medicin. Stockholm 22 november 2019

Temat för nästa kurs är ”Att utreda kognitiva sjukdomar effektivt och med kvalité”.

Forskningen går framåt när det gäller våra kognitiva sjukdomar och många hoppas att en botande behandling mot Alzheimer kan komma snart. En sådan framtid kommer att ställa stora krav på utredningarna, främst gällande kvalité och utredningstid då många sannolikt kommer söka tidigare.

Kognitiva mottagningen i Solna arbetar sedan april 2018 efter en nederländsk modell och genomför utredningar på två veckor. När passar denna modell? Vad kan vi ta med oss därifrån? Överläkare Marié Rydén kommer och berättar om modellen!

Urban Ekman startade sitt forskningsprojekt MemClin för tre år sedan. Projektet involverar nio minnesmottagningar i Stockholm och samlar information från en stor mängd patienter. Syftet är att belysa de olika komponenterna i en utredning för att se vad som ger mest information och under dagen kommer han delge fynd från sin forskning.

SveDem kommer också att presentera statisk samt diskutera hur man tänker utvecklas framöver som stöd för bättre utredningar och uppföljningar! Vi avslutar dagen med en workshop där vi tillsammans diskuterar och arbetar med hur våra utredningar ser ut!

Kostnad heldag, måltider ingår (priserna är inklusive moms):

Icke medlem: 1700 kr/person

Medlem: 1400 kr/person

Medlem samt minst tre deltagare från samma mottagning/enhet: 1200 kr/person

Plats: Skandiasalen, Gamla Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska vägen 37A, hus QA12, Solna.

Mer information och program kommer senare.

Anmälningsformulär: https://forms.gle/fb6nsQK3VZM9KFxk7

Sista anmälningsdag: 14/11 -19

Aktuell disputation vid Sahlgrenska Akademin om precision vid kognitiv testning

Jacob Stålhammar vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi disputerade måndagen den 10 juni 2019 med avhandlingen ”Precision in neuropsychology. Four challenges when using simplified assumptions”. Avhandlingen finns här: http://hdl.handle.net/2077/59540

Sammanfattning på svenska:

Kognition omfattar allt som har med tanke, minne, språk etc. att göra. Neuropsykologiska test är kognitionsmätningar som bjuds av psykologer. Neuropsykologiska test anses vara “the gold standard” (det bästa sättet) att mäta kognitiv kapacitet, men kraven är olika i forskning och klinik. I en klinisk neuropsykologisk bedömning ingår mer än bara mätning (den kan t o m vara en liten del). Detta arbete fokuserar på mättekniska aspekter med fyra exempel. Exemplen kommer från fyra vetenskapliga arbeten som visar på risker med att på ett förenklat vis använda tidsbesparande antaganden:

 Artikel ett, visade hur intensiv träning i minnesteknik gav höga resultat i minnestest. Den första artikeln gav exempel på extrema övningseffekter, utan att personen sett just de testen innan.

Artikel två, visade att tidsbesparing genom att bara ge de svåraste uppgifterna på ett benämningstest (Boston Naming Test, BNT) – men samtidigt ge gratispoäng för ej testade uppgifter – tydligt höjde milt dementa patienters resultat. Gratispoäng gav sämre precision.

Artikel tre, visade fler och större förändringspoäng hos de som led av svårare sjukdom, men också att övningseffekter i enstaka test inte kunde uteslutas. Den tredje artikeln säger att genomsnittet av flera förändringspoäng är säkrare att bedöma än enstaka.

Artikel fyra, visade att test som för en svensk modersmålstalare anses testa “bara” snabbhet, för en person som inte har svenska som modersmål också verkar testa förmågan att benämna något. Språkeffekter påverkade användbarheten hos vanliga snabbhetstest.

Detta arbete visar riskerna med fyra förenklade antaganden: ”testsekretess räcker”, ”testförkortning är riskfritt”, ”förändringspoäng ger alltid samma slags information”, ”modersmålseffekter syns bara i verbala deltest”. Ingen neuropsykolog är okunnig om dessa risker, tvärtom. Men när behovet av mätnoggrannhet är stort – som vid gradvis förändring, flera år innan manifest sjukdom – då kan precisionen förbättras om man beaktar ovan nämnda fynd.


Sammanfattning av avhandlingen

Aktuell disputation i Göteborg om kognitiv nedsättning

Mattias Göthlin

Den 17e maj försvarar Mattias Göthlin (Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin) sin avhandling på temat kognitiv nedsättning.

Titeln på avhandlingen är ”Mild Cognitive Impairment Concepts – cut-offs, and clinical relevance”.

Nedan följer en sammanfattning av innehållet i avhandlingen:

Lindrig kognitiv störning, eller mild cognitive impairment (MCI) på engelska, är en diagnos framtagen för att på ett tidigt stadium identifiera personer som har en förhöjd risk för att utveckla demens. Lindrig kognitiv störning kan delas in i undergrupper baserat på vilken sorts kognitiv nedsättning en patient har, samt om patienten har flera olika sorters nedsättningar eller inte.

Studierna visar att patienter på en minnesmottagning utan tydliga kognitiva nedsättningar jämfört med friska äldre personer sannolikt inte utvecklar demens inom de närmaste åren. Den enda undergruppen av lindrig kognitiv störning som fungerar för att förutsäga om en patient kommer att utveckla demens är typen med nedsättningar i både minne och andra funktioner. Bland patienter på en minnesmottagning är det lättare att förutsäga demens bland dem som är yngre än 65 och har mer än 12 års utbildning, än bland andra patienter. Undergrupper framtagna med hjälp av statistiska metoder är bättre på att skilja mellan patienter som kommer att utveckla demens orsakad av Alzheimers sjukdom och demens orsakad av småkärlssjukdom än de etablerade undergrupperna.

Information om disputationen: https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/evenemang/?eventId=70136886401

Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/59059