Temat för nästa kurs är ”Att utreda kognitiva sjukdomar effektivt och med kvalité”.

Forskningen går framåt när det gäller våra kognitiva sjukdomar och många hoppas att en botande behandling mot Alzheimer kan komma snart. En sådan framtid kommer att ställa stora krav på utredningarna, främst gällande kvalité och utredningstid då många sannolikt kommer söka tidigare.

Kognitiva mottagningen i Solna arbetar sedan april 2018 efter en nederländsk modell och genomför utredningar på två veckor. När passar denna modell? Vad kan vi ta med oss därifrån? Överläkare Marié Rydén kommer och berättar om modellen!

Urban Ekman startade sitt forskningsprojekt MemClin för tre år sedan. Projektet involverar nio minnesmottagningar i Stockholm och samlar information från en stor mängd patienter. Syftet är att belysa de olika komponenterna i en utredning för att se vad som ger mest information och under dagen kommer han delge fynd från sin forskning.

SveDem kommer också att presentera statisk samt diskutera hur man tänker utvecklas framöver som stöd för bättre utredningar och uppföljningar! Vi avslutar dagen med en workshop där vi tillsammans diskuterar och arbetar med hur våra utredningar ser ut!

Kostnad heldag, måltider ingår (priserna är inklusive moms):

Icke medlem: 1700 kr/person

Medlem: 1400 kr/person

Medlem samt minst tre deltagare från samma mottagning/enhet: 1200 kr/person

Plats: Skandiasalen, Gamla Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska vägen 37A, hus QA12, Solna.

Mer information och program kommer senare.

Anmälningsformulär: https://forms.gle/fb6nsQK3VZM9KFxk7

Sista anmälningsdag: 14/11 -19

Jacob Stålhammar vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi disputerade måndagen den 10 juni 2019 med avhandlingen ”Precision in neuropsychology. Four challenges when using simplified assumptions”. Avhandlingen finns här: http://hdl.handle.net/2077/59540

Sammanfattning på svenska:

Kognition omfattar allt som har med tanke, minne, språk etc. att göra. Neuropsykologiska test är kognitionsmätningar som bjuds av psykologer. Neuropsykologiska test anses vara “the gold standard” (det bästa sättet) att mäta kognitiv kapacitet, men kraven är olika i forskning och klinik. I en klinisk neuropsykologisk bedömning ingår mer än bara mätning (den kan t o m vara en liten del). Detta arbete fokuserar på mättekniska aspekter med fyra exempel. Exemplen kommer från fyra vetenskapliga arbeten som visar på risker med att på ett förenklat vis använda tidsbesparande antaganden:

 Artikel ett, visade hur intensiv träning i minnesteknik gav höga resultat i minnestest. Den första artikeln gav exempel på extrema övningseffekter, utan att personen sett just de testen innan.

Artikel två, visade att tidsbesparing genom att bara ge de svåraste uppgifterna på ett benämningstest (Boston Naming Test, BNT) – men samtidigt ge gratispoäng för ej testade uppgifter – tydligt höjde milt dementa patienters resultat. Gratispoäng gav sämre precision.

Artikel tre, visade fler och större förändringspoäng hos de som led av svårare sjukdom, men också att övningseffekter i enstaka test inte kunde uteslutas. Den tredje artikeln säger att genomsnittet av flera förändringspoäng är säkrare att bedöma än enstaka.

Artikel fyra, visade att test som för en svensk modersmålstalare anses testa “bara” snabbhet, för en person som inte har svenska som modersmål också verkar testa förmågan att benämna något. Språkeffekter påverkade användbarheten hos vanliga snabbhetstest.

Detta arbete visar riskerna med fyra förenklade antaganden: ”testsekretess räcker”, ”testförkortning är riskfritt”, ”förändringspoäng ger alltid samma slags information”, ”modersmålseffekter syns bara i verbala deltest”. Ingen neuropsykolog är okunnig om dessa risker, tvärtom. Men när behovet av mätnoggrannhet är stort – som vid gradvis förändring, flera år innan manifest sjukdom – då kan precisionen förbättras om man beaktar ovan nämnda fynd.

Den 17e maj försvarar Mattias Göthlin (Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin) sin avhandling på temat kognitiv nedsättning.

Titeln på avhandlingen är ”Mild Cognitive Impairment Concepts – cut-offs, and clinical relevance”.

Nedan följer en sammanfattning av innehållet i avhandlingen:

Lindrig kognitiv störning, eller mild cognitive impairment (MCI) på engelska, är en diagnos framtagen för att på ett tidigt stadium identifiera personer som har en förhöjd risk för att utveckla demens. Lindrig kognitiv störning kan delas in i undergrupper baserat på vilken sorts kognitiv nedsättning en patient har, samt om patienten har flera olika sorters nedsättningar eller inte.

Studierna visar att patienter på en minnesmottagning utan tydliga kognitiva nedsättningar jämfört med friska äldre personer sannolikt inte utvecklar demens inom de närmaste åren. Den enda undergruppen av lindrig kognitiv störning som fungerar för att förutsäga om en patient kommer att utveckla demens är typen med nedsättningar i både minne och andra funktioner. Bland patienter på en minnesmottagning är det lättare att förutsäga demens bland dem som är yngre än 65 och har mer än 12 års utbildning, än bland andra patienter. Undergrupper framtagna med hjälp av statistiska metoder är bättre på att skilja mellan patienter som kommer att utveckla demens orsakad av Alzheimers sjukdom och demens orsakad av småkärlssjukdom än de etablerade undergrupperna.

Information om disputationen: https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/evenemang/?eventId=70136886401

Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/59059

Anders Wallin och Beata Terzis, ordförande respektive vice ordförande i Svensk Förening för Kognitiv Medicin, deltog den 14e till 17e februari i ”11th Panhellenic Conference on Alzheimers Disease and 3rd Mediterranean Conference on Neurodegenerative Disease” i Thessaloniki, Grekland och rapporterar om sin vistelse där.

– Vi höll vi en gemensam presentation på temat “Cognitive Medicine – an emerging field of knowledge”, där vi argumenterade för en vidgad syn på kognitiva sjukdomar och påtalade vikten av ett nytt forskningsfält, tillika medicinsk specialitet, som fokuserar på identifiering, prevention, rehabilitering och behandling av sjukdomsrelaterad kognitiv nedsättning.

Föreläsningen väckte intresse och vi fick en del frågor om svårigheterna att upptäcka kognitiv svikt i ett tidigt skede samt hur differentiera mellan t.ex. Alzheimer och stressrelaterade symptom.

Förutom denna gemensamma presentation höll vi varsin föreläsning. Anders Wallin på temat “Update on vascular cognitive impairment” – och Beata Terzis om “How to reduce behavioural symptoms and increase of quality of life in individuals with cognitive impairment e.g. dementia”.

Den 8 februari hålls SFKs årsmöte i Stockholm. Tid 18:30-20:00 Plats: Grillska huset Gamla Stan

Om du önskar deltaga skicka en anmälan till Bjarne.Sundberg@hotmail.com

Välkomna!

Vi är väldigt glada över att ha fått tillåtelse att lägga ut ett par av de presentationer som hölls under den 6e konferensen. Här nedan kan du ladda ner bilderna som pdf.

Vi tackar föreläsarna och hoppas ni kan ha nytta av dessa!

Kristina Glise – Stressrelaterade störningar

Aron Sjöberg – Vad är exekutiv funktionsnedsättning? Vilja hjärnsystem är engagerade?

Inga-Lill Boman – Vilka konsekvenser har exekutiv nedsättning för individiden i vardagen? Hur identifierar och mäter man nedsättningen?

Maria Landqvist Waldö – Frontotemporal degeneration

Anders Wallin – Vaskulär kognitiv sjukdom

Ett stort tack också till alla ni som kom på konferensen och vi hoppas se er nästa gång i Stockholm 2019!

Nyligen har vi också genomfört den 6e nationella konferensen i kognitiv medicin i Göteborg. Det var en populär kurs med närmare 60 deltagare från hela Sverige som lyssnade på föredrag i ämnet ”Exekutiv funktionsnedsättning”.

Konferensen blev mycket lyckad och sammanfattningsvis kan man säga att exekutiva funktioner är svåra att sätta fingret på men personer som är drabbade av exekutiv svikt får ofta stora problem och det är därför viktigt att uppmärksamma! I vårt nyhetsbrev som går ut till medlemmarna har vi sammanfattat några av talarnas föredrag och kommer även skicka ut föreläsningsbilderna!

Det har skett en sen förändring i programmet för den 6e konferensen vilket innebär att STP-Psykologen Aron Sjöberg kommer hålla i den första föreläsningen på temat Vad är exekutivfunktionsnedsättning? Vilka hjärnsystem är engagerade?

Vi är mycket tacksamma för att han hoppar in med kort varsel och konferensen är nästan fullbokad men det finns enstaka platser kvar och sista anmälningsdagen är den 22 november! Se nytt program nedan.

Välkomna!

Nytt Program

Nu är det bara lite drygt tre veckor kvar till SFKs 6e nationella konferens om exekutiv funktionsnedsättning och många har anmält sig vilket är väldigt roligt! 

Det kommer att bli en mycket spännande konferens med bra föreläsningar och diskussioner så har du inte anmält dig än hittar du information här nedan!

Vi ser fram emot att träffa er alla den 29 november i Göteborg!

Program

Tid: 29 november 2018, 09:30 – 16:30
Plats: Föreläsningssal IVAN ÖSTHOLM 1737, Medicinaregatan 13, 413 90 Göteborg
Kostnad:  1600kr för medlemmar. 2300kr för icke medlemmar
Anmälan till:  bjarne.sundberg@hotmail.com

Tvärmedicinskt möte i kognitiv medicin under ledning av Ann-Marie Liljeroth. Runt 50 deltagare från flera orter i södra Sverige lyssnade på föredragshållarna (se program här) och samtalade med varandra. Framställningarna var genomgående engagerade och diskussionerna livliga med nedslag både vid forskningsfronten och i den vardagliga sjukhusverkligheten.

Inte minst tydliggjordes att Medicinkliniken i Kristianstad tar kognition och kognitiv medicin på allvar. Det är glädjande! Vilka andra medicinkliniker har en sådan ambitionsnivå?